Mentorskap

Detta började som en blogg kring IKT, när jag gick en kurs i pedagogisk dokumentation och det känns som en naturlig fortsättning att blogga vidare kring mina tankar om  mentorskapet.

Nu börjar alltså en ny resa, där mentorskap är i fokus. Det känns väldigt spännande och svårt. Har börjat läsa en del av litteraturen vi fått. Än så länge känns det lite rörigt, både kring att få ihop tekniken och hur jag ska "angripa" det hela. Mycket av det jag läst är användbart både med kollegor, barn och även privat.

Slutord, min fantastiska resa med Ipaden!

Ska nu försöka samla ihop alla tankar, intryck, känslor och lärdomar jag fått med mig från denna fantastiska kursen. Kan varmt rekommendera den om den ska fortsätta, alla som har möjlighet skulle ta chansen.

 

Det känns som livet före och efter Ipaden. Jag startade med noll kunskaper om hur man använder själva verktyget och nu känns det som jag lärt mig ofantligt mycket, och fram för allt vågar jag på ett helt annat sätt än tidigare.

Under resans gång har även min syn på pedagogisk dokumentation blivit en helt annan. All fantastisk litteratur har gett mig ytterligare en dimension, vad pedagogisk dokumentation står för, en mycket djupare förståelse, som känns så helt rätt. Ellmin och Ellmins bok om portfolio gav väldigt mycket, och vårt portfolioarbete fick ett litet ansiktslyft. Vi har både en pärm där barnen sätter in sånt som känns angeläget för dem att sätta in,  de kan sitta och bläddra i den och samtala med en pedagog eller en kompis, de är verkligen ägare till sin portfoliopärm. Vi filmar och fotograferar mycket, samtalar om bilderna tillsammans, tittar på filmerna, antingen tillsammans med barnen eller med pedagoger beroende på vad och varför vi filmat. Vi har även en keynote mapp till varje barn, vi håller fortfarande på och diskuterar och testar oss fram, vad ska läggas i mappen, varför och vad ska vi göra med det?
Det gäller att hitta någon slags struktur så det blir lätt att hitta bland bilder och text, och hur de ska förvaras (Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan). 

Föräldrarna har fått ta del av presentationen på utvecklingssamtal och det har blivit helt andra samtal. Det ger föräldrar en större inblick i barnens lärande och var de befinner sig(Att fånga lärandet).

Barnen filmar och fotograferar och några barn har gjort en liten trailer. De yngre barnen älskar att se sig själva på film. Det blir snabbt väldigt mycket bild och film och det gäller att sålla och radera. På en förskola hade barnen själva lärt sig att radera, och de fick göra det några gånger per termin. Risken kan ju lätt bli att man drunknar i dokumentationer, så det är ju verkligen viktigt att hitta någon långsiktig plan och strategi. (Uppföljning,utvärdering och utveckling i förskolan)  Jag upplever att jag blivit mer öppen för alternativa  och annorlunda lösningar. Ju mer man lär sig desto mer vågar man prova och ifrågasätta. vi har också en fortlöpande diskussion i arbetslaget och på enheten kring dessa frågor.

Vi använde oss av en keynote presentation när vi presenterade vårt arbete på föräldramötet. Det gav ett väldigt proffsigt intryck, och det är roligare för föräldrarna att se sina barn i filmer och bilder från vår dagliga verksamhet. Jag lade snabbt in både filmer,redigerade i imovie, bilder och text. Det hade alldrig hänt före kursen, då överlät jag gärna det åt någon som "kunde".

Kursen har även resulterat i en avdelningsblogg, där vi berättar och visar föräldrar hur vi arbetar på avdelningen, vilket blivit väldigt väl mottaget. Föräldrarna får en helt annan inblick och de kan  skriva en kommentar till  det vi gjort.  Det är ett sätt för dem att känna sig delaktiga i sina barns vardag och ger dem möjlighet att prata och ställa frågor till sina barn kring saker de gjort.

Jag tycker det som Hillevi Lenz Taguchi skrev är klockrent. "Med hjälp av pedagogisk dokumentation kan man göra den osynliga- inre - pedagogiska miljön synlig och samtidigt få ett verktyg att förstå den yttre och synliga miljön".
Ett pedagogiskt förhållningssätt ställer hela tiden krav på förändringar, oavsett om man använder penna och papper, kamera, ipad eller dator, en kunskap är föränderlig och vi är delaktiga i all förändring, om vi är öppna och vill. (Att fånga lärandet)

Denna kursen har fört med sig en massa positiva saker, och ett nytt sätt att se på dokumentation.

Jag känner mig faktiskt stolt över de kunskaper jag erövrat genom denna kursen, fram för allt med Ipaden och nu släpper jag den aldrig.

Referenslitteratur:
Ellmin, B., Ellmin, R. (2003). Att arbeta med porfolio:teori, förhållningssätt och praktik. Stockholm: Gothia
Lenz Taguchi, H. Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm:HLS
Wehner-Godee, C. (2010). Att fånga lärandet:pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Stockholm:Liber
Skolverket. Uppföljning,utvärdering och utveckling i förskolan - pedagogisk dokumentation. (2012)

Mediers påverkan i lärmiljöer

Barn idag har redan en digital kompetens i tidig ålder, de är omgivna av digitala verktyg, datorer, touchtelefoner och surfplattor.

En 6-åring har ofta hunnit skaffa sig 4 års datorvana, det säger en hel del.

Vi kan inte längre ställa oss frågan om IKT är bra för barn, vi får istället fråga oss vad, när, hur och fram för allt varför? (Karin Forsling, Digital kompetens i förskolan)

Jag tror det är viktigt att vi vuxna ser över och diskuterar hur vi på bästa sätt kan främja den utveckling som så kraftfullt är i rullning, att vi försöker sätta oss in i ungas medievanor och hur vi kan utnyttja och gå vidare med dessa kunskaper och erfarenheter.

Karin Forsling tycker förskolan måste ta IKT ett steg vidare och låta barnen använda kamera, filmkamera och dator för att dokumentera och visa upp sin vardag. Att de får känna att de själva kan hantera tekniken. En del förskollärare kan känna en viss rädsla att tekniken ska konkurrera ut lek, utevistelse och motorik.

Hur gör man på bästa sätt?

Läste en intressant artikel i tidningen förskolan, där de berättade om två olika avdelningar. På den ena fick  barnen fritt använda datorn, surfa på internet utan vare sig schema eller tidsbegränsning. På den andra fick de använda vissa utvalda pedagogiska spel, sitta max 15 min, och turordningen var schemalagd.

På båda avdelningarna satt de tillsammans, samarbetade och samtalade. På den tillåtande avdelningen blev spelandet mer genusrelaterat och vissa barn tänjde på gränserna och gick in på spel som " de inte fick använda", och de prövade sig fram. På denna avdelning kunde datorn stå oanvänd långa stunder, medans  barnen på den andra avdelningen ofta hängde flera runt datorn, och mycket tid gick åt till att förhandla sig till mer tid och datorn stod sällan oanvänd.

Väldigt intressant och det finns väl inget rätt och fel, men det får en verkligen att fundera över sin egen inställning.

Medierådet är en kommitté inom Regeringskansliet som arbetar med barns och ungas medie- situation, med syfte att minska riskerna för skadlig mediepåverkan samt att öka förståelsen för barns och ungas kreativitet och aktiviteter på internet. Det känns väldigt bra och angeläget att det görs, eftersom det ät ngt vi måste ta del av och diskutera regelbundet eftersom det händer så mycket, så snabbt.

Troligtvis kommer användandet av digitala verktyg se annorlunda ut om några år när det blir generationsskifte bland förskollärarna, eftersom de har en helt annan ingång, medie användandet är så självklart för dem.

Vi kan inte blunda för utvecklingen, eller hålla oss utanför den och  förskolans uppdrag är att ge alla barn en likvärdig utbildning, även på den digitala arenan.

Medierådet(2010) Småungar och medier

Karin Forsling, Digital kompetens i förskolan, Kapet, Karlstads universitets pedagogiska tidskrift, 2011.

Artikel i Förskolan, nr 7, 2012, Regler eller ej?

Min film

Tankar kring filmarbetet

Jag tyckte det var vansinnigt svårt att komma på vad jag skulle göra en film om. Till slut blev det nästan smått panikartat. De man pratade med hade redan idéer och flera hade satt igång sina filmprojekt medans jag stod på ruta noll, hjälp!
Tänk, tänk, tänk! Jag kanske kunde använda en del material som jag redan hade och sedan bygga på med mer.
Vi besöker ett odlingskooperativ med några av barnen på förskolan där vi har en liten odlingslott, det kanske kunde bli en liten film som i bästa fall kunde inspirera och visa föräldrar och barn vad vi gör där.
Så fick det bli. Eftersom jag tänkte filmen mer som en information/dokumentär film, samlade jag på mig filmsnuttar och bilder och försökte sedan klippa ihop och redigera. Därför fick jag göra efterkonstruktion på bild- och filmmanus. Nu i efterhand tror jag att jag hade fått till en både bättre film och story om jag hade skrivit manus innan, åtminstone till viss del.
Trots att jag försökte tänka på att zooma, både till närbild och extrem närbild under tiden jag filmade blev det inte riktigt så. Det tror jag hade blivit annorlunda om jag redan i förväg bestämt hur jag skulle gå tillväga och hur jag ville det skulle se ut, men även det är ju en viktig lärdom. Händerna med frön kan representera början på något nytt.



När jag så smått börjat få ihop delarna blev det dags för nästa bakslag. Ett av barnen som var med i filmen fick inte vara med på youtube. Intelligent att inte ta reda på sånt i förväg kan tyckas.
Det blev till att försöka redigera bort henne, vilket var lättare sagt än gjort eftersom hon var med överallt, suck!
Jag kan inte påstå att jag är helnöjd med min film, men jag kan däremot påstå att jag lärt mig en massa. Jag gillade att jobba i IMovie, det gick snabbt att lära sig hur man skulle gå tillväga, lite kruxigt att byta plats på filmsnuttarna, de försvann ibland. Jag har alltid varit lite rädd för tekniken, nu känner jag mig inte ett dugg rädd.



Tänkte att inslaget med de springande barnen skulle väcka lite intresse. Vad ska hända. Att använda strukturen upprepning, berätta vad man ska berätta, berätta det och sedan berätta vad man berättat passar ju jättebra när man arbetar med barn.
Att lustfylldheten är en viktig del och att man ska prioritera det man känner i magen och i hjärtat, sagt av Erik Gandini, dokumentärfilmare, kan jag inte annat än hålla med om.
Känner väl inte direkt att jag är en filmmakare av högre kaliber, men som sagt har det väckt ett väldigt intresse, och gett mersmak att utveckla arbetet med filmandet.

Film manus

MUMINDALEN PÅ KOOPERATIVET

1. EXT. KOOPERATIVET - DAG.

    En stillbild med två barn på en kal odlingslott

2. EXT. KOOPERATIVET  - DAG.

   En stillbild på en grönskande bild på odlingslotten.

BERÄTTARRÖST

Nu ska ni få följa med på en tur till våran odlingslott på kooperativet.

3. EXT. KOOPERATIVET - DAG.

Sex barn står i trädgårdslandet med spadar och gräver.

BERÄTTARRÖST

Här är några av barnen som ska berätta om

4. EXT. FÖRSKOLEGÅRDEN - DAG.

Fyra barn kommer springande mot kameran.

BERÄTTARRÖST

-våra upplevelser och vad vi gjort.

5. EXT. FÖRSKOLEGÅRDEN - DAG.

Edwin sitter i ett träd.

EDWIN

Hej, jag heter Edwin!

6. EXT. FÖRSKOLEGÅRDEN - DAG.

Elis sitter i ett träd.

ELIS

Hej, jag heter Elis!

7. EXT. FÖRSKOLEGÅRDEN - DAG.

Viggo sitter i ett träd.

VIGGO

Hej, jag heter Viggo!

8. EXT. FÖRSKOLEGÅRDEN - DAG.

Edwin och Elis sitter på en bänk.

PEDAGOG

Kan ni berätta om första gången på kooperativet, vad ni gjorde då?

ELIS

Vi lasta hästgödsel.

9. EXT. KOOPERATIVET - DAG.

En stillbild på en skottkärra i en gödselstack. Ljudeffekt, KAMERAKLICK.





 10. EXT. KOOPERATIVET - DAG.

En stillbild på fyra barn och en skottkärra i en gödselstack. Ljudeffekt, KAMERAKLICK.

11. EXT. KOOPERATIVET - DAG.

En stillbild på två barn som står i en gödselstack. Ljudeffekt, KAMERAKLICK.

12. EXT. FÖRSKOLEGÅRDEN - DAG.

Elis och Edwin sitter på en bänk.

ELIS

Hittar vi maskar i gödslet i jorden.

13. EXT. KOOPERATIVET - DAG.

En stillbild på en massa maskar i jorden. Ljudeffekt, KAMERAKLICK.

14. EXT. FÖRSKOLEGÅRDEN - DAG.

Elis och Edwin sitter på en bänk.

PEDAGOGEN

Varför är det bra med maskar?

ELIS

För att de äter upp jorden.

EDWIN

Nej, bajset och så bajsar de ut jord.

PEDAGOGEN

Vad är det för bajs de äter upp?

EDWIN

Hästbajs

ELIS

-och lite gammal mat också.

15. EXT. FÖRSKOLEGÅRDEN - DAG.

Sex barn sitter på en bänk och sjunger.

BARNEN

Masken kryper i vårt land, utan ögon, utan tand, skatan kommer på visit, och masken ropar smiiit!

16. EXT. FÖRSKOLEGÅRDEN - DAG.

Viggo, Elis och Edwin sitter på en bänk.

EDWIN

Lägger på hästbajs.

ELIS

Gödsel?

EDWIN

Ja, just det.

17. OCH 18.EXT. KOOPERATIVET - DAG.

En stillbild på en pojke som står i ett grönsaksland och gräver. Ljudeffekt, KAMERAKLICK.

19. EXT. FÖRSKOLEGÅRDEN - DAG.

Elis och Viggo sitter på en bänk.

PEDAGOGEN

Vad odlade ni på kooperativet?

VIGGO

Vi odlade morötter, rädisor

ELIS

-och ärtor.

20. INT. AVDELNINGEN - DAG.

En stillbild på tre fröpåsar med morötter, ärtor och rädisor. Ljudeffekt, KAMERAKLICK.

21. INT. AVDELNINGEN - DAG.

Elis händer , med stora frön i en hand och små frön i den andra.

ELIS

Den här handen, de här är till ärtorna och de här är till morötterna.

22. EXT. FÖRSKOLEGÅRDEN - DAG.

Viggo. Elis och Edwin sitter på en bänk.

PEDAGOGEN

Har det växt så man kan äta utav dem?

ELIS, EDWIN, VIGGO

Nej!

23 OCH 24. EXT. KOOPERATIVET - DAG.

Stillbilder på odlingen som börjat gro och grönska lite. Ljudeffekt, KAMERAKLICK.

BERÄTTARRÖST

Nu ska barnen få berätta om några av höjdpunkterna på kooperativet.

25. INT. LEKRUMMET - DAG.

Elis, Edwin och Viggo sitter i soffan.

ELIS

Springa genom de smultronstångarna fram och tillbaka.

PEDAGOGEN

Smultronstångar?

ELIS

Ja de e liksom väggar där det är jord nedanför och där växer det hallon och smultron.

Stillbilder på hallonbuskar med stora hallon, ljudeffekt, SKRATTANDE BARN.

EDWIN

Surfa hårt, surfa i gödslet.

Stillbild med fyra barn i gödselhögen, ljudeffekt, VATTENPLUMS.

VIGGO

Jag tyckte det var kul att göra ruschelkanan i gödslet.

Stillbild med en gödselhög, ljudeffekt, JUBLANDE BARN.

26. EXT. KOOPERATIVET - DAG. 

En grönskande stillbild.

BERÄTTARRÖST

Vi avslutar våran film med en saga som några barn ritade och skrev.

27. INT. AVDELNINGEN - DAG. 

En flicka i närbild.

TYRA

Jag heter Tyra.

28. INT. AVDELNINGEN - DAG.

En pojke i närbild.

GABBE

Hej, jag heter Gabbe.

29. INT. AVDELNINGEN - DAG.

Två barn sitter vid ett bord och håller i en bok.

TYRA, GABBE

Vi har gjort en saga som vad händer om ett frö.

30. SAGAN.

Tecknade bilder, en flicka, ett frö, en solig bild, en ovädersbild, en pojke och en glad blomma.

Ljudeffekter, STIGANDE TRUDELUTT, ÅSKA, REGN.

BERÄTTARRÖST

Det var en gång en flicka som hette Tyra, som la ner ett frö i jorden. Fröet växte till en stjälk, när Tyra hade vattnat fröet. Fröet hade växt lite mer och hade fått en liten knopp. En dag så blev det inte så fint väder, då så blev blomman ledsen och den dog nästan. Sen blev den lycklig för Gabbe kom och vattna och solen lyste och alla blad kom ut och blomman var lycklig i alla sina dar.

31. EXT. KOOPERATIVET - DAG.

En stillbild med två pojkar som håller upp var sin morot. Ljudeffekt, KAMERAKLICK, OCH JUBLANDE BARN.

32. EXT. KOOPERATIVET - DAG.

En stillbild med morötter som ligger på en gräsmatta

Bildmanus

- Posted using BlogPress from my iPad