Kvällens webbinarie blev en ny upplevelse. Det kom fram mycket intressant samtidigt som det blev lite som någon sa, att det var svårt att koncentrera sig på vad som sades, eftersom man var lite inne på vad man själv skulle säga. Nu går jag mot vad som var en punkt för en god samtalsledare, vara specifik och använda, jag, inte man. Jag menar såklart jag var upptagen av vad jag skulle säga.
Nu efteråt tänker jag på, hur jag är en god samtalsledare eller mentor med någon som inte är där på frivilligbasis? En nyutexad adept är ju inte alltid där av fri vilja utan det är ett krav, åtminstone än så länge.
Att jag som samtalsledare ska kunna bemöta en kritisk adept, till och med våga be om kritik, och inte gå i försvar. Att jag har ett reflekterande och öppet förhållningssätt och en god självkännedom.
Vara medveten om varför jag gör som jag gör, analysera mitt eget handlande och även kunna koppla det till teorier, att det inte bara går på rutin. Ha förmågan att verkligen kunna hjälpa adepten att se på sin situation ur olika perspektiv, och stödja adepten i att hitta vad som är bäst för honom, att formulera egna planer och strategier.
- Posted using BlogPress from my iPad
tisdag 11 mars 2014
söndag 9 mars 2014
Samtalsmodeller
Efter att ha läst Professionell vägledning- med samtal som redskap (Kerstin Hägg, Svea Maria Kuoppa) förstår jag att jag behöver jobba en hel del med mig själv.
Jag gillade uttrycket: Jag lånar ut mitt öra, låter det ockuperas av den andras berättelse.
Att ge klienten(jag lånar författarnas term) utrymme och bara vara lyssnande....hur enkelt är det. Det är så lätt att komma med råd, vara för snabb, inte ge tillräckligt med tid och utrymme. Man kan tro sig om att ha ett reflekterande och öppet förhållningssätt och god självkännedom, men....
Därför tror jag det är jättebra att videofilma träningssamtalen för att själv upptäcka och genom feedback från andra. Det ställer ju i sin tur krav på den som ger feedback att inte bedöma, ställa diagnoser och ge förklaringar. Ett litet ord som, men, kan göra en väldig skillnad.
Hur lätt är det inte att gå i försvarsställning eller börja ursäkta sitt beteende?
Syftet är ju inte att krympa någon utan personen ska ha möjlighet att utvecklas.
Jag tar med mig råden för en bra frågare:
- ställa korta frågor (åtminstone initialt)
- ställa en fråga i taget
- ställa frågor som inte behöver förklaras
- vänta på svar
- besvara inte mina egna frågor
- förhör inte
- fråga inte om sådant du redan vet svaret på
En bra samtalsledare behöver ha en ständig dialog med sig själv och reflektera över sitt handlande.....men jag kan trösta sig med att man blir inte en god samtalsledare över natten, utan det kräver träning.
Samtalsmodellen med tre faser, där klienten är huvudpersonen tilltalar mig.
Fas 1, där samtalsledaren lyssnar tålmodigt och professionellt och ställer öppna frågor, och avslutar med en sammanfattning av situationen, som klienten godkänner eller korrigerar.
Fas 2, samtalsledaren försöker vidga klientens perspektiv för att se möjligheter eller begränsningar som han inte sett tidigare. Fas 2 avslutas med att klienten tillsammans med samtalsledaren sätter upp mål.
Fas 3, klient och samtalsledare utarbetar ett handlingsprogram som helst ska vara konkret och realistiskt.
Andra viktiga verktyg för professionellt lyssnande, är de icke- verbala, ögonkontakt, kroppshållning, mimik, småljud, röstläge. Det är verkligen mycket att fundera över.
Jag gillade uttrycket: Jag lånar ut mitt öra, låter det ockuperas av den andras berättelse.
Att ge klienten(jag lånar författarnas term) utrymme och bara vara lyssnande....hur enkelt är det. Det är så lätt att komma med råd, vara för snabb, inte ge tillräckligt med tid och utrymme. Man kan tro sig om att ha ett reflekterande och öppet förhållningssätt och god självkännedom, men....
Därför tror jag det är jättebra att videofilma träningssamtalen för att själv upptäcka och genom feedback från andra. Det ställer ju i sin tur krav på den som ger feedback att inte bedöma, ställa diagnoser och ge förklaringar. Ett litet ord som, men, kan göra en väldig skillnad.
Hur lätt är det inte att gå i försvarsställning eller börja ursäkta sitt beteende?
Syftet är ju inte att krympa någon utan personen ska ha möjlighet att utvecklas.
Jag tar med mig råden för en bra frågare:
- ställa korta frågor (åtminstone initialt)
- ställa en fråga i taget
- ställa frågor som inte behöver förklaras
- vänta på svar
- besvara inte mina egna frågor
- förhör inte
- fråga inte om sådant du redan vet svaret på
En bra samtalsledare behöver ha en ständig dialog med sig själv och reflektera över sitt handlande.....men jag kan trösta sig med att man blir inte en god samtalsledare över natten, utan det kräver träning.
Samtalsmodellen med tre faser, där klienten är huvudpersonen tilltalar mig.
Fas 1, där samtalsledaren lyssnar tålmodigt och professionellt och ställer öppna frågor, och avslutar med en sammanfattning av situationen, som klienten godkänner eller korrigerar.
Fas 2, samtalsledaren försöker vidga klientens perspektiv för att se möjligheter eller begränsningar som han inte sett tidigare. Fas 2 avslutas med att klienten tillsammans med samtalsledaren sätter upp mål.
Fas 3, klient och samtalsledare utarbetar ett handlingsprogram som helst ska vara konkret och realistiskt.
Andra viktiga verktyg för professionellt lyssnande, är de icke- verbala, ögonkontakt, kroppshållning, mimik, småljud, röstläge. Det är verkligen mycket att fundera över.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)