Jag gillade uttrycket: Jag lånar ut mitt öra, låter det ockuperas av den andras berättelse.
Att ge klienten(jag lånar författarnas term) utrymme och bara vara lyssnande....hur enkelt är det. Det är så lätt att komma med råd, vara för snabb, inte ge tillräckligt med tid och utrymme. Man kan tro sig om att ha ett reflekterande och öppet förhållningssätt och god självkännedom, men....
Därför tror jag det är jättebra att videofilma träningssamtalen för att själv upptäcka och genom feedback från andra. Det ställer ju i sin tur krav på den som ger feedback att inte bedöma, ställa diagnoser och ge förklaringar. Ett litet ord som, men, kan göra en väldig skillnad.
Hur lätt är det inte att gå i försvarsställning eller börja ursäkta sitt beteende?
Syftet är ju inte att krympa någon utan personen ska ha möjlighet att utvecklas.
Jag tar med mig råden för en bra frågare:
- ställa korta frågor (åtminstone initialt)
- ställa en fråga i taget
- ställa frågor som inte behöver förklaras
- vänta på svar
- besvara inte mina egna frågor
- förhör inte
- fråga inte om sådant du redan vet svaret på
En bra samtalsledare behöver ha en ständig dialog med sig själv och reflektera över sitt handlande.....men jag kan trösta sig med att man blir inte en god samtalsledare över natten, utan det kräver träning.
Samtalsmodellen med tre faser, där klienten är huvudpersonen tilltalar mig.
Fas 1, där samtalsledaren lyssnar tålmodigt och professionellt och ställer öppna frågor, och avslutar med en sammanfattning av situationen, som klienten godkänner eller korrigerar.
Fas 2, samtalsledaren försöker vidga klientens perspektiv för att se möjligheter eller begränsningar som han inte sett tidigare. Fas 2 avslutas med att klienten tillsammans med samtalsledaren sätter upp mål.
Fas 3, klient och samtalsledare utarbetar ett handlingsprogram som helst ska vara konkret och realistiskt.
Andra viktiga verktyg för professionellt lyssnande, är de icke- verbala, ögonkontakt, kroppshållning, mimik, småljud, röstläge. Det är verkligen mycket att fundera över.
Hej ! Intressanta reflektioner där! Usch ja, ibland tror jag man pratar på bara för att tystnaden blir obekväm och säger något som stökar till det, t.ex. ställer frågor man eg. redan vet svaren på "bara för att..." Dumt!
SvaraRaderaEn tydlig samtalsmodell med faser tycker jag också kan vara väldigt bra att ha som styrhjälp under ett samtal man förväntas leda. Att någonstans i bakhuvudet se vart kursen ligger och att känna att man hamnar rätt. Det blir spännande att testa lite samtalsövningar med dig denna vecka, ser fram emot detta!
Uttrycket "lånar ut mitt öra" är något som jag också skall ta med mig. Det förklarar så mycket. Visst är det svårt att vara en god lyssnare men som boken tar upp att det finns inget prefekt samtal, känns lite skönt att läsa. Genom att öva på samtal kan vår samtalsfärdighet förändras och som du skriver är det av stor betydelse att samtalsledaren reflekterar över sitt förhållningssätt och struktur över samtalet för att utvecklas. Annars kan det kännas lite övermäktigt att vara samtalsledare om varje samtal skall vara perfekt.
SvaraRadera