Du ska vara en ofantligt god lyssnare, det är verkligen A och O. Du ska vara en aktiv lyssnare, spegla det adepten säger, men inte lägga in några egna tolkningar och värderingar. Du får inte vara helt tyst, då det också kan förmedla en känsla. Du ska vara här och nu. Det kan ju tyckas som en enkel sak, men jag känner mig lite matt. Samtidigt kändes det gott att läsa att det inte räcker med bara kunskap om detaljer,tekniker, strategier, metoder och trick, även om det är nog så viktigt, utan det måste till känslor, har man själen med sig kan man man göra sig skyldig till några detaljfel utan att för den skull vara en dålig samtalsledare/mentor. (Anders Engqvist, Om konsten att samtala)
Det viktiga är att anpassa graden av struktur till vad just denna adepten är mest betjänt av, inte använda sig av en standardstruktur. Anders Engqvist liknade det vid en schackspelare som lät spelet styra strategin inför nästa drag.
Jag som mentor ska se min adept som jämbördig och oberoende, jag är inte där i funktion av undervisare utan ska finnas som ett stöd som inriktar mig på adeptens egna personliga utveckling och förmåga. Det känns som en självklar sak. Det är ju inte en studerande utan en kollega. Att introduktionsåret kan eller bör ses som ett kollegialt utvecklingsarbete (kap 5 Mentorskap i skola och förskola) är precis vad jag tycker. Det är ju jätteviktigt eftersom vår verksamhet bygger på att vi fungerar i ett arbetslag.
Den nyutexade förskolläraren måste inkluderas i arbetslaget och få en självklar roll och erbjudas möjlighet att delta i utvecklingsarbetet på förskolan.
Att bolla med ngn borde vara en självklarhet/ rättighet för alla och då gärna med någon utomstående, även vi som är gamla i gamet.
Jag läste någonstans att man inte ska ha någon egen agenda i rollen som mentor, men samtidigt får man ju själv lära sig att se på saker och ting ur ett nytt perspektiv och kommer troligtvis att lära sig en massa om man är öppen. Självklart ska det inte vara mitt skäl, men det blir något man ändå får på köpet. Genom ett mentorskap får du en slags ”turboladdning” i din personliga utvecklig, skrev Freddie Larsson. Det blir något bra för båda parter och i förlängningen de förskolor vi arbetar på.
Jättebra skrivet, Carina Det blir intressant att höra mer om hur du upplever att denna utbildning förändrar din personliga utveckling och hur du kan applicera dina nya kunskaper i arbetslaget och på vårt hus! Kul att vi jobbar så nära varandra och har möjlighet att diskutera lite oftare!
SvaraRaderaSpännande läsning! Visst känns det lite mäktigt att vara mentor och att kunna alla dessa samtals strategier. Tänker man på sitt förhållningssätt som man har i sitt yrke med barn, föräldrar och kollegor så har vi många av dessa samtal redan. Som du skriver är det så viktigt att vi har känslorna med oss i samtalen med andra, att vi aktivt lyssnar, visar att vi är intresserade och speglar dem för att vi vill förstå hur de tänker mm. Att skapa ett förtroende i samtalet gör att vi tillsammans utvecklas. Kul att läsa dina tankar och kopplingar till litteraturen.
SvaraRadera